myythoughtss

Varför försvinner jag bort? Jag finns inte längre. Jag känner mig som en liten, liten prick i tomma intet. Och jag tynar bort mer och mer för varje dag som går.

 

Försöker hålla mig från att göra nått dumt, men det går knappt. Jag vet hur besviken du blir. Men jag kan inte stå emot, jag får panik. Ångest, oro, längtan. Kärlek.

 

Om man bortser från våra dåliga stunder, så är vi oslagbara tillsammans. Vi är oövervinnliga. Men det finns fler dåliga än bra känns det som. Jag vill att det ska va som det var förut. Jag försöker ändra mig, blir den där glada goa tjejen igen. Men jag orkar inte just nu. Låt mig få må dåligt nu, så jag kan klara av att må bra sen.

 

Kanske kommer de gamla tiderna tillbaka. Då det bara fanns glädje och skratt i våran relation. Istället för tårar irritation och bråk. Du förstår inte. Du förstår ingenting. Du har ingen aning om hur jag känner. Jag älskar dig så in i norden mycket. Det går inte ens förklara.